Hemma igen efter ytterligare en dag på universitetet. Hjärnan är trött. Den är fullproppad med nya kunskaper som ännu är osorterade. Snart ska de stoppas in i rätt fack, men inte nu...
Bitar i den här kursen kommer att vara tuffa för mig, det vet jag redan. Att tvingas utsätta sig för det man annars undviker, bara för att det skapar sån olust låter väl kul? Det handlar om sånt som ligger och pyr innerst inne, som har med självkänsla och nattsvart rädsla att göra. Sånt som gör eller förgör. Sånt som man inte gärna blottar eller ens nämner för någon annan.
Det kommer att ta mycket kraft men jag vill verkligen orka den här gången. Jag vill orka möta min egen osäkerhet, orka bli mig själv igen och framför allt vill jag orka komma nära...
Jag känner mig lugn på nåt sätt, jag tror att jag kommer att våga. Jag är omgiven av människor som gör det lättare. Den känslan ska jag försöka behålla inom mig, den kan vila där. Det känns bra.
