I dag hade mina flickor skolavslutning.
Jag var där.
Som förälder.
I fjol var jag inte där.
Inget i hela världen hade fått mig dit.
Det hade inte gått.
Jag satt hemma och grät.
I år gick det.
Riktigt bra.
Många gamla ministrålar.
Många gamla ministrålsföräldrar.
Många kramar.
Sen iväg till IG-gruppens avslutning.
De gick ut 9.an.
De var så fina.
Stolta.
Att få önska dem lycka till.
Kändes så bra.
Vi "syns" på chatten, ropade de, när jag gick.
Visst gör vi det, tänkte jag.
