Häromdagen fick jag en artikel i min mailbox som handlade om årets pedaggogikkonferens, anordnad av AERA. (American Educational Research Association) I år var platsen för konferensen New York och 17 000 pedagogikforskare från hela världen samlades för att utbyta erfarenheter.
En av de frågor som behandlades var den om prov, test och standards. Det vill säga mätandet av elevprestationer och fasta kunskapskriterier i skolan. Framför allt diskuterades antagandet om att tester och kunskapsmätning är den bästa grunden för att motivera eleverna till att göra mer och bättre i sitt arbete i skolan. En av deltagarna vid konferensen, en forskare och tillika kouppfödare från Milwaukee uttryckte det så här:
- Inte blir mina kor större och tyngre bara för att jag väger dem varje dag!
En av de slutsatser som drogs var att synen på kunskap som mätbar och jämförbar mellan individer, grupper, kulturer och länder inte längre håller. Snarare är det ett helt nytt sätt att förstå den digitala, googliserade och globala kunskapskomplexiteten som måste tas fram och göras rättvisa. Den diskussionen förs redan ute i världen och borde kanske även föras här. Särskilt som riktlinjerna nu är att Sverige går åt ett håll och övriga världen åt ett annat.
Drömmen om att kontrollera kunskap, att behålla kontrollen över den och över hur elever utvecklar kunskap kanske måste stanna vid en dröm, även här.
