Att lämna.
Är som vanligt.
Kluvet.
Vistelsen har varit.
Annorlunda.
Men fin.
Saknaden är enorm.
Den bor på insidan.
Där i hjärtat någonstans.
Och samtidigt.
Fortsätter.
Ölivet.
Märkligt nog.
Som om inget hänt.
Jag fortsätter också.
Men jag tänker.
Att mycket har hänt.
Jättemycket.