...i farten.
Nils och jag har promenerat i dag.
Pratat betygssystem.
I dåtid.
Och nutid.
Om yrkeslivet.
Om val.
Vad man ska bli när man blir stor.
Om det andra livet.
Gå på känslan, sa Nils.
Den leder rätt.
Underskatta den inte.
Det är som att fernissa en rutten planka.
Det blir en fin och blank yta ett tag.
Men där inuti.
Är det inget vidare.
Och till slut.
Går det inte längre.
Efter promenaden.
Kaffe, punsch och limpa.
När jag skulle gå.
Sa jag till Nils.
Att jag tycker om honom.
Att han gör mig glad.
Han strök mig över kinden.
Du är söt som socker du, sa han.
Klokare än du vet.
Men mager som en.
Skarp.
Sill.
