Ibland stannar livet.
Liksom upp.
För en stund.
Jag undrar.
Om det blir.
Sig likt.
Igen.
När tiden är mittinatt.
Och alla tankar har fritt spelrum.
Är det konstigt nog.
Hela tiden.
I värstavärsta fall.
Jag tänker.
Då finns inget sen.
Inget efterefter.
Då finns inte ens aldrigheten.
Just nu är det väldigt.
Ont om ord.
För det där som är.
Min varjedag.
Jag hoppas att snart hitta dem igen.
