Funderar på några av mina kollegor.
De ser som sin uppgift.
Att till varje pris.
Åtgärda elevers brister.
För att då ha en uppgift.
Måste de först hitta felen.
För att åtgärda dem.
Och de letar noga.
De utgår från det som inte är.
Allt någon inte kan.
Eller gör.
Petar i det.
Idogt och helatiden.
I DN Jobb 12/11 2009.
Skriver Cecilia Norrby.
Om de framgångar som följer.
Om man slutar leta fel.
Och fokusera på det som är rätt.
Det är väl en enkel pedagogisk tanke.
Att omsluta elever med deras möjligheter.
Visa att vi ser det rätta.
Det braiga.
I utveckling.
I morgon.
Tar vi sats.
Han bästabästakollegan.
Som är finastefin.
Och jag.
Då ska vi diskutera.
Detta.
Och oförberedda prov.
Med herrarna i laget.
Tro mig.
Det blir en väldigt.
Intressant.
Eftermiddag!
