Igen.

Vissa dagar.
Tröttar jag mig själv.
Osannolikt.
Mycket.

Återigen.
Står jag där.
Med vidarefundering.
Och ett inre.
Kli.

Mailet kom.
Via detta forum.
Till mig.
Och nu.
Kanjagintesläppadet.

Skulle vara väldigt.
Spännandeochintressantocholidligtochvansinnigtochhelknäppt.
Men ickeförty.
Jordens utmaning och väldigt lärorikt.
Att testa. Se vad som händer.
Vad de säger.

Slutdatum är väldigt snart.
Någon riktigt formulerad plan.
Finns inte.
Platsen är allralängstnerilandet.
Men det skulle kanske gå...

Som sagt.
Ibland.
Blir jag väldigt.
Trött.
På mig.
Själv.

Saktapromenad.

Hemkommen.

Efter samkväm.

Med gamla kursisar.

Kvällens bästa.

Blev hemgång.

Med särskild.

En saktapromenad.

I iskall höstnatt.

Med frusen utsida.

Och varm insida,

Märkligt.
Hur glädje och sorg.

Skrattet och tårarna.

Hela tiden.

Delar ögonblick. Utrymme.

Och klang.

Märkligt också.

Hur samklangen.

Armbågemotarmbåge.

Under småstegsfärd.

Även finns i det tysta.

I det som inte sägs.

Efter hejdå.

Kryper jag ner.

Under fluffigt täcke.

Med sorgsen lycka.

Iskall utsida.

Och varm.

Insida.

Handledd.

En av de våra.
Vållar huvudbry.
På olika vis.

En fin.
Ska försöka.
Bistå.

Med klokhet.
Annan vinkel.
Och utgångspunkt.

Han är nyttig.
Duktig.
Och innerstinne dessutom.
Jätterolig.

Han vet inte om det.
Aktar sig för.
Att visa.

Men ibland.
Bubblar det över.
Det stela.
Korrekta.
Yrkesmässiga.

Då syns.
De varmaste av ögon.
Och hörs.
Det mest befriande.
Gapskratt.

Det gillar.
Jag.

Fritt löp.

Kroppen.
Är interiktigt.
Vad den en gång.
Varit.

Slitenochtrasig.
Av svartahål.
Gråfläcksbehandling.
Ålder.

Han som alltid hjälper.
Trycker. Knådar.
Lägger till rätta.
Har styrt upp.
Förhurdetskalöpas.

Jag är ingen enkel.
Patient.
Tålamod.
Är inte mitt mellannamn.

Ofta bortser.
Jag från saker som.
Gång. Sakta jogg. Vila.

Men den här gången.
Förstod jag.
Hurdetmåstebliomkroppenskahålla.
Och följde programmet,
Påriktigt.

I kväll.
Fick jag.
Belöningen.

För mångakilometers.
Barfotalöpning.
På mördartrista löpbandet.
För galet löjliga övningar på storboll.
För hävningar. Av tår och vadmuskler.
Vikter och konstigheter.
Som man hoppas att absolutingenser.

Belöningen var.
Tjugofemminuter.
Fritt löp.
Hurfortduvill.

I skydd av mörkret.
Sprang jag lungt.
Till området medenmassafotbollsplaner.
Sen var det fritt.
Underbart.
Tok. Spring.

Öratillöraleende.
Glad över.
Att kroppen ville.
Att benen inte värkte.
Att bålen höll kroppen rakast.

Och även glad över.
Att ingen.
Såg.

Ordsaknad.

Finfin vallmo. 2010.

Hur länge.

Kan orden saknas.
Fattas.

Intehittas.

Egentligen?

Försöker skriva.

Bådedetena.

Och det.

Andra.

Men hamnar.

Bland foton.

I bildbehandlingsprogrammet.

Så i dag.

Intemångaord.

Men en liten.
Vallmomania.

På rätt ställe.

Ett annat rätt ställe. Juli 2010.

Nu.
Har jag.
Baraettjobb.

Det känns.
Makalöst.
Skönt.

Mittibland.
Och på rätt ställe.
Varje dag.

Svart eller vitt.

L säger.
Att jag är antingeneller.
Aldrig lagom.
Mittemellan.

En svartellervitmänniska.
Jag håller naturligtvis.
Inte.
Med.

Kan enbradag.
Medge.
Vissa drag.

L tycker bättre om.
Bubbelgumsrosa.
Den rosaskimmrande.
Låtsaslyckan.

Den som inte är.
Annat än för galleriet.
För syns skull.

Men nej.
Tack.

Rosa.
Är en väldigt.
Krävande.
Färg.